OBS! Babbligt och ostrukturerat inlägg! Alldeles för långt också, så stålsätt dig innan du börjar läsa...

Rubriken sammanfattar egentligen vad vi har haft för oss de senaste dagarna. Men jag kan säkert vara mer utförlig än så :). I lördags hade Esto välförtjänt vilodag, den enda på hela förra veckan. Jag passade på att följa med syrran upp till det andra stallet där våran shettsivallack står. Vi hade legat och stekt oss i solen hela dagen så vi var rätt slöa när vi åkte dit. Jag erbjöd mig att rida Teitur i stället för henne och det fick jag gärna, men det var ändå syrran som fick det jobbigaste uppdraget, för då fick hon i stället gå till fots med Mango (shettisen) och med tanke på att vi var ute i över en timme så...ja, lite träningsvärk fick hon nog;)! För mig var det hääääärligt värre att få rida Teitur, han har blivit mycket starkare i både tölten och galoppen, så det var otroligt kul att rida honom. Vädret kunde ju inte vara bättre och jag drog på ordentligt i galoppen för jag känner mig så trygg på Teitur. Jag bara satt och flinade glatt som ett fån, det var en sån härlig känsla att spränga fram i galopp på en härlig skogsväg och veta att jag bara kunde slappna av. Kände fortfarande att sitsträningen från fredagen hjälpte mig oerhört med min balans också. Kul att träffa min gamla älskade hjälte också (Mango), det blir tyvärr alldeles för lite av den varan nu när hästarna står på två ställen.

Vi åkte sen till Esto eftersom vi dagen till ära hade fått låna mammas bil, och syrran hjälpte mig med att fixa åt Esto. Vi dröjde oss kvar i stallet till sent eftersom vi inväntade Isses ankomst med den nya hästen - sagolikt söt var han, guldgula Ringo! Ska bli kul att se dem utvecklas tillsammans och få följa med på lite westerntävlingar. Se Isses blogg för bilder på Ringo.

I söndags ville jag prova att tömköra Esto med de nya tömmarna jag köpte i torsdags på Hööks. De jag hade förut var alldeles för korta, det var ju Mangos tömmar och inte anpassat för spunkaraber som springer alldleles för fort på alldeles för stora volter :).  Det här blev en trevlig upplevelse! Jag var lite nervös för hur Esto skulle bete sig, dels var vi ensamma på utebanan och har inte varit där på ett tag, dels var jag tvungen att fixa med tömmarna på plats på banan eftersom jag ledde dit honom i ett grimskaft, och utan medhjälpare kan det vara lite knepigt att få till det om han inte står stilla och om han blir rädd när jag kastar tömmarna runt honom e.t.c men han var så lugn och snäll så det var inga problem, det märks att Janne tränade honom på det här för ett tag sen. Han är uppmärksam på vad som händer, men springer inte iväg längre, det är den viktiga skillnaden. Sen gick tömkörningen SÅ himla bra, det var första gången som han kunde galoppera runt mig själv på en volt och lyckas hålla galoppen, och dessutom I FORM och inte bara med huvudet rätt upp och lite lätt utåtställd som det har varit förut. Han var så läcker att titta på så det knep i hjärtat. I ett travmoment när jag försökte få honom att galoppera ökade han i stället traven, och ökade, och ökade och ökade! Hans trav är helt enorm och han var så vacker och som sagt nu gör han det i form och kastar inte upp huvudet när han trycker på. Precis i den stunden kom Nina från lilla stallet förbi banan och hon hojtade något i stil med "Wow, Maria, hur får man fram sån DÄr trav? Tjusigt!"  Ja, jo, matte höll nog på att spricka av stolthet! Höll inte på så länge eftersom svetten rann på mig, det var kanonvarmt på banan och dessutom väldigt dammigt. Men kul var det.

Efter tömkörningen kom Peter och tryckte upp en mobil mot mitt öra: "Här". I luren fanns Anna från lilla stallet som har försökt dra ihop folk till en hoppträning för Marcus Westergren, C-tränare i hoppning och det fattades nu en person...ja ni kan ju gissa att jag blev övertalad av Anna att vara med och efter diverse försäkringar om att man inte behövde någon rutin för att vara med, och att det var HELT okej att vara helt grön och inte våga hoppa högt så sa jag ja! Igår måndag ångrade jag det bittert, framförallt när vi byggde hinder, de var läskigt höga och breda och vattenmattan åkte fram och de allra grällaste färgerna på bommarna användes, allt som allt var det nog kanske åtta-nio hinder som byggdes upp, b.l.a en tvåkombination...

Jag ska försöka att inte ordbajsa så mycket, men sammanfattningsvis så gick det väldigt bra! I början när vi värmde upp var han förvånansvärt lugn. När vi skulle börja med bommar och travkryss var han jättefånig och vi gjorde några riktigt snygga  "slidestops" framför bommarna innan jag fick över honom, men sen lossnade det och jag försökte att rida mer för skänklarna och rama in honom. Helt plötsligt var vi bara i full gång och hoppade oxrar, tvåkombinationer och så vidare! Ett stopp fick jag där jag nästan flög av, åkte fram på halsen men lyckadeS putta mig tillbaka i sadeln, och ett tag trodde jag att vi skulle gå omkull i ett av hörnen, han drar på som sjutton efter hindrena och när man tar i honom då sticker han upp huvudet och rusar genom hörnet med giraffhals ochh utåtställd och man har liksom ingen koll på varken tempo eller riktning. Så det är något att jobba på, att han ska lyda bromsen även när han blir så här suuupertaggad! För han ÄLSKAR att hoppa, de tre andra deltagarna sa det också, att han såg så glad ut, och bjöd verkligen på hindrena med spetsade öron. Jag och en annan tjej som var gröna fick träna på hinder som kanske som allra mest låg på 80-85 cm, men de två erfarna tjejerna hoppade på hinder som låg på 1.10 och över det, mitt hjärta nästan stannade när jag såg dem spränga fram och flyyyyga över dessa jättelika hinder. Hur ska jag någonsin våga hoppa så högt?! Kankse kan Esto inte komma upp på de höjderna men det får framtiden utvisa. Han är ju faktiskt mycket mindre än alla de andra hästarna som var med som säkert var runt 1,70 allihopa. En tjej frågade mig: "HUR fick du plats med SEX galoppsprång mellan de där hindrena?" Jag som inte ens räknar galoppsprång svarade bara: "Ja, vi kanske tar lite mindre språng...?" Eeeh, jag har inte så bra koll, försöker mest styra och hålla i mig. Jag måste dock jobba på att mjukna mycket mer i handen över hindren, det är inte sjysst mot Esto att jag håller i för mycket. Något att jobba på. Marcus var i alla fall en himla bra tränare, han tog oss alla på allvar och visade intresse för hästen även om man inte var ett proffsekipage, och var bra på att berömma lagom mycket och ingjuta mod i mig, så det var JÄTTEKUL och nu ångrar jag inte alls att jag var med.

Nu måste vi konditionsträna båda två. Jag fick lov att lämna träningen efter ca 45 minuter, de andra höll på en kvart till, men jag var heeeeelt slut och dösvettig och det var Esto också, så jag tackade för mig, jag ORKADE bara inte mer. Måste börja ut och springa eller nåt, det här kommer inte att funka annars. Jag cyklar visserligen en mil om dan just nu fram och tillbaka till stallet, men det gör ändå inte att jag får upp flåset eftersom jag cyklar så sakta. Dags att skärpa till sig så att jag kan bli en bättre ryttare. Och Esto behöver ut och intervalltränas i galopp.

Det är konstigt, jag är en fegis till tjej, men när jag hoppar känner jag mig som en helt annan person. Det är som att en liten djävul flyger i mig och jag riktigt känner hur hornen växer fram. Jag har sånt adrenalinpåslag så att det är inte klokt, både innan och efter hoppningen undrar jag vad tusan jag ger mig in på, och före den här träningen mådde jag illa av nervositet. Men när jag väl kommer igång tvekar jag inte, inte ens när det blir tvärnit eller när det går alldeles, alldeles för fort mellan hindrena.

Tack Estanyo för några helt fantastiska dagar som spunkarabägare, och tack Anso för att jag fick låna din hoppsadel igen! Och för moraliskt stöd...

Igår fick jag även veta att det kommer att bli en till tävling på Farmen i vår innan de lägger om banunderlaget, redan den 21:a maj! Då blir det nog Clear Round 60 och 80 för oss, eller Clear Round 80 och LD 90 cm, har inte bestämt mig än men det blir nog det förstnämnda. Ska nog träna lite mer på de högre höjderna innan jag vågar tävla i en "riktig" klass!

Lycka! Kram till alla!

 

Isse

5 maj 2009 19:33

Kommer inte ihåg allt du skrev men ska försöka svara iaf;P Tycker att det är så roligt att du kallar honom spunkarab, haha. Tack för de fina orden om lilla gul:) Roligt att det gick så bra både på tömkörningen och hoppträningen, jag sa ju att det skulle gå bra. Han är så fin Sune när han springer i hagen, riktigt ståtlig!

Kram!

 

Louise

5 maj 2009 20:32

Wow vad ni utvecklas! Man hinner ju knappt med:-) Blir lite avis på dig som har en häst som är lite modigare i hoppningen. Opal är en liten fegis ibland. Men vi kämpar på... Kommer ni till arabcupen? Jag har bestämt mig för att vara med i prova-på-cupen så det blir LC dressyr, 70cm hopp, utställning, speed och terränghoppning. Så vi är där fredag till lördag. Hoppas vi ses!!!

http://www.opal.filosoferar.se

 

Maria & Esto

5 maj 2009 21:55

Isse, lilla gul var verkligen ett gulligt smeknamn:)! Tack för lånet av sköningen Kofri idag.
Louise, jag förstår på din kommentar att jag måste ha beskrivit Esto som något helt annat än han är; är det någon som är riktigt FEG så är det han! Han tvärnitar oftast framför nya hinder som han inte fått titta på först, så han är jätteknepig, svårt att få över honom utan ett tittstopp först. när han sen väl kommer igång går det knappt att styra honom han bara ruuuusar och hoppar och ruuuusar och hoppar...och så kommer ett titthinder och då: tvärnit igen! Så man måste hålla om, hålla om, hålla om...DU är jättetuff som ska vara med i alla de där grenarna, speed och terränghoppning är inget för varken mig eller fegEsto, han skulle vägra på varenda terränghinder eller kasta sig och skena till de väntande hästarna vid starten. Det kan räcka med att någon nyser lite högt så blir han rädd...så modig är han INTE! Ska bli kul att träffa er på cupen även om jag blir hästlös. Om jag hinner lastträna ordentligt blir det bara hoppning och dressyr för mig, kanske att min halvtokiga (i positiv bemärkelse) medryttare vågar vara med i speed...Vi får se! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, det är sant, ni läste rätt...tänkte börja blogga lite igen! Har inte så mycket tid över längre, men den kan ju inte få sluta så negativt som det senaste inlägget i alla fall....håll utkik här de kommande dagarna för nya bilder och uppdateringar o...

Nu är det två dagar kvar tills veterinären kommer och kollar Estanyo. Jag vet inte vad jag ska tro, men igår när jag palperade Estos framben över gaffelbandet brydde han sig inte alls. Vet inte om det beror på att han inte ridits på en vecka. I al...

Orkar inte blogga så mycket just nu. Har haft utv.samtal på jobbet i två veckor men hållit igång ridningen ändå. Till igår då allt blev nattsvart. Efter att jag fått goda nyheter angående en helt annan grej igår (berättar snart) kändes allt kanon. I ...

Rubriken ovan beskriver egentligen i korthet vad som hänt hittills denna vecka. I måndags var jag helt slut efter jobbet och hade egentligen tänkt låta Estanyo få sin vilodag men fick möjligheten att rida ut i skogen med tryggt sällskap, två hästar s...

Nya, duktiga medryttaren Ingela som bara känt Estanyo i några veckor och redan rider honom såhär bra! Och som sagt, kameran hade dött när det sedan gick ännu bättre... ...