Ja herregud, aldrig är det lugnt. I skrivande stund är det ganska sent och jag är jättetrött så nu måste jag verkligen försöka fatta mig kort (har ni hört den förut;) ).

I fredags efter tävlingen blev det massage och betande av friskt grönt gräs. Men eftersom jag tyckte att Esto var onödigt tittig tog jag också en spontan men kort promenad med Duallygrimman på. Gick inte långt men försökte bara utöka hans trygghetszon lite så att det inte bara är varvet runt stallet som det är ok för honom att vara avslappnad i. Det gick mycket bra och på sista biten hem provocerade jag ytterligare genom att tvinga honom att följa med in mellan de parkerade transporterna villket han tyckte var väldigt läskigt men efter några försök att kasta sig loss gav han upp och sänkte huvudet och slappande av. Jag var verkligen nöjd när jag åkte hem till mamma den här kvällen.

I lördags red jag ensam i ridhuset och det gick mycket bra. Orkade inte ställa så stora krav men det var skönt att lulla runt lite och jag passade på att träna min sits. Hade radion på och njöt av att vara där inne medan det duggregnade ute. Vi galopperade ganska mycket. Esto sprätte till några gånger som alltid när vi är helt ensamma, men det gjorde inte något alls eftersom jag själv kände mig närmast meditativt lugn. Satt och pratade med mig själv hela passet och det hjälpte mig att slappna av! Försöker hitta mitt säte lite bättre och verkligen komma ner i sadeln så att det känns som om man sitter mer i hästen än ovanpå den. Sen blev det betande i en halvtimme.

I går, söndag, ville jag verkligen komma ut i skogen i det fina vädret. Men vågade mig inte upp på Estos rygg även om älgarna inte synts till på ett tag nu. Tog i stället sällskap med Isse som skulle rida Kofri barbacka, tog på Dually grimman och långa grimskaftetoch gick med Esto till fots. Vi promenerade ut med två riktigt nöjda hästar i försommarvärmen men kom bara hem med den ena...och det var inte Esto kan jag säga. Vi gick ner till Mörbybadet för att hästarna skulle få plaska lite, Kofri njöt verkligen och stod och ruskade med huvudet i vattnet och plaskade med frambenen och såg verkligen ut att njuta. Esto var livrädd och vägrade först att ens gå ner till vattenbrynet, men då tog Isse över och jag ledde Kofri i stället. Isse fick efter lite trixande imponerande nog ner Esto till vattenbrynet och efter en stund stod han där ganska avslappnat. Idiotiskt nog blev jag då jättegirig och tyckte att han också skulle UT i vattnet eftersom han ändå verkade så nyfiken på det. Men då tog paniken över och Isse hade inte en chans när han lyckades kasta sig om och hon hängde efter i grimskaftet. Hjälplösa såg vi på när han började trava iväg. Jag tyckte det var lugnt, trodde han skulle stanna rätt snart eftersom vi hade Kofri med oss och han brukar inte vilja lämna sitt hästsällskap. Men så började det extra långa grimskaftet slänga och dänga mot de überkänsliga bakbenen och så var panikattacken i full gång. Sken uppför backen och bort. Jag orkade inte ens bli upprörd utan lånade Isses mobil och ringde Anso som jag visste var i stallet. Berättade kort vad som hänt och när hon frågade var vi var och jag svarade så sa hon: "Ja, jag ser honom komma i fullt sken här nu, jag fixar det!" Öhhh...tänkte jag, det tog ju bara ett par minuter, jag hann ju inte ens avsluta samtalet och vi befann oss väl iaf några km bort! Skenkula.  Efter detta spektakel som Esto klarade sig ifrån med ett litet balltramp och brännsår på nosen efter den rörliga nosdelen som linan suttit i (stackarn) kände vi när vi kom hem att han inte får komma undan med det här utan vi måste ta igenom att man INTE sliter sig på detta vis. Jag tror att vi redan var rätt trötta redan båda två, men jag lindade om Estos sår med gasbinda och silvertejp för att få det att sitta (ja, han såg som Isse uttryckte det ut som entillfälligt  lagad bandspelare eller liknande), tog på en vanlig grimma, två linor och iklädde oss varsin hjälm och byxor som vi inte var rädda om, knöt fast en plastpåse på änden av ett spö och sen gick vi upp till utebanan...och ca 45 minuter senare kunde Isse liksom slänga plastpåsen mot honom och hålla kvar den mot alla hans kroppsdelar, t.o.m täcka över ögonen, men inte skapet och insidan av bakbenen som verkligen triggade honom så att han sparkade hej vilt omkring sig och givetvis försökte komma loss, men med två människor i varsin lina kunde han inte komma loss den här gången. Lite farligt med de kickande långa bakbenen men vi gav oss när han var lugn och asvlappand och bestämde oss för att fortsätta med bakbenen och skapet nästa gång. Behöver jag säga att svetten rann om oss? Aldrig kan det vara LUGNT med den här kusen. Stackars häst och stackars oss.

Idag, måndag, hade vi bokat ridhuset på morgonen för att träna polebending. Det var verkligen hur kul som helst! Estanyo med sina långa ben och obestämbara form när han blir såhär triggad var lite vinglig till en början och bröt oftast av till trav när han blev tvungen att svänga i förvänd galopp, men på slutet kom han på att byta galopp själv i stället och han fick en massa beröm och tyckte givetvis att det var TOPPEN att få springa och busa lite! Och vi har fångat det på film! Självklart är vi inte lika proffsiga som Isse och Ringo men hon har ju också en häst som är avlad för sån här typ av arbete. Men eftersom jag inte är är rädd för att göra bort mig delar jag glatt med mig av vårat första polebendingförsök! Sen lägger jag också upp proffsens försök, he he. Tack Isse för en superrolig träning!

I lördags fick Esto nya skor. Även denna gång skoddes han utan sedering men han var totalt hispig med bakbenen och lyckades vid ett tillfälle träffa baksida knä på stackars hovis. Pinsamt.

Idag har jag kört över halva Stockholm för att köpa ett speciellt tillskottsfoder till Esto. Nu blev det inte det som jag trodde skulle vara det bästa, utan fick ett annat rekommenderatsom tydligen är väldigt efterfrågat, ett örtfoder från Hodson & Dorell. Om några veckor får vi se om det gett något resultat. köpte också ett jaktpelham som den kunniga tjejen i butiken rekommenderade mig när jag berättade vad jag var ute efter. Ska ha det när jag hoppar och rider ut och liknande och som polebendningen idag, när han böir så triggad att han bara inte lyssnar utan kör upp teleskopet. Är trött på att behöva dra honom i munnen.

Bifogar några halvdåliga bilder från de senaste dagarnas aktiviteter, inklusive från träningstävlingen på Kvarnberga i söndags, där min syrra deltog i lätta fyrgången med sin Teitur och...vann! *STOLT*

Kram från en trött!

Bild 1: Isse på Kofri

Bild 2 och 3: Sara förbereder sig inför tävlingen, uppsittning "the icelandic way..."

Bild 4: Teitur hälsar på vovvarna, Hugo och Douglas

Bild 5: Isse på nyförvärvet Ringo

Bild 6 och 7:  Svettiga efter polebendingen och sargat litet hästansikte...(gamla bitmärken också så inte bara de senaste dagarnas märken)

Bild 8: Esto i stallgången efter polebendingen. Det var omöjligt att få ett kort där han hade öronen framåt eftersom Ringo får heldusch i spolspiltan där bakom..läskigt! :)

 

Isse

26 maj 2009 00:21

Tack igen för en jättetrevlig dag med fart. Måste träna mera:D Det gick ju jättebra för båda och jag och Ringo är knappast några proffs, blir generad när du skriver så.

Kram!

 

Li´l Sis

26 maj 2009 10:12

Gud vad roligt ni har det!!! Jättekul med bilder, mer sånt:-)) Är lite avis på allt skoj ni hittar på:-(....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, det är sant, ni läste rätt...tänkte börja blogga lite igen! Har inte så mycket tid över längre, men den kan ju inte få sluta så negativt som det senaste inlägget i alla fall....håll utkik här de kommande dagarna för nya bilder och uppdateringar o...

Nu är det två dagar kvar tills veterinären kommer och kollar Estanyo. Jag vet inte vad jag ska tro, men igår när jag palperade Estos framben över gaffelbandet brydde han sig inte alls. Vet inte om det beror på att han inte ridits på en vecka. I al...

Orkar inte blogga så mycket just nu. Har haft utv.samtal på jobbet i två veckor men hållit igång ridningen ändå. Till igår då allt blev nattsvart. Efter att jag fått goda nyheter angående en helt annan grej igår (berättar snart) kändes allt kanon. I ...

Rubriken ovan beskriver egentligen i korthet vad som hänt hittills denna vecka. I måndags var jag helt slut efter jobbet och hade egentligen tänkt låta Estanyo få sin vilodag men fick möjligheten att rida ut i skogen med tryggt sällskap, två hästar s...

Nya, duktiga medryttaren Ingela som bara känt Estanyo i några veckor och redan rider honom såhär bra! Och som sagt, kameran hade dött när det sedan gick ännu bättre... ...