På bilden pussar jag på Esto efter fredagens segpass. Patricia Viberg fotograferade.

I torsdags blev det en heldag med Patricia! Jag satt iofs framför datorn i flera timmar först så en heldag var  väl att ta i, men på em åkte jag ut till ön och längtade så efter att få komma ut på sjön, solen stekte verkligen. Mamma var snäll och mötte upp mig med bilen så att det hela inte skulle ta så lång tid och körde mig till Berga och jag  gick och hämtade Esto som slääääpade benen efter sig och var jättetrött i solgasset. Han fick komma in vid tvåtiden. Kände mig lite sällskapssjuk så jag bad Patricia följa med ut i båten. Vi tog pappas eka och rodde runt i ett par timmar, solade och badade vid min hemliga strand och pratade häst. Och åt bullar! Det var hur mysigt som helst och jag vet inte hur jag ska klara mig utan att få sola och bada hela hösten och vintern och våren. Jag älskar verkligen sol och värme och börjar frysa så fort det är under 15 grader, ha ha!

Jag var nyfiken på hur Marino (Patricias nya medryttarhäst som stod i samma stall som Esto förut) hade det på det nya stället. Efter att vi gått ut med hundarna en sväng efter båtturen följde jag med Patricia hem till henne och blev bjuden på smarrig mat. Sen gjorde jag något som jag inte gjort på 16 år - jag åkte moppe! Patricia som tagit moppekörkort skjutsade mig först till Berga där jag i princip bara borstade och smörjde sår innan Esto fick gå ut igen, betydligt piggare nu efter 5 timmars sömn i boxen. Hade inte tänkt att han skulle vila egentligen men nu blev det så eftersom klockan var så  mycket och jag ville följa med Patricia vidare. Vi åkte vidare till Munsö och red Marino där. Det var ju väldans kul att sitta bakpå moppen och känna sig som 15 igen, ha ha! På ett ställe körde en Volvo fullastad med killar i 18-årsåldern om oss och tutade och hade sig. De skulle bara veta vilken gammal skräppa som dolde sig under moppehjälmen, ha ha ha!

Marinos nya ställe var jättemysigt och det var kul att få rida honom igen, tack Marina! Han har verkligen blivit mycket starkare i kroppen och på slutet av passet när jag hittade de rätta knapparna gick det riktigt bra. Patricia var också jätteduktig och har blivit mycket stadigare i sitsen.

I fredags red jag sent på kvällen efter att Esto fått sova i ett par timmar bara. Kände mig taskig som fick väcka honom för att kunna rida, men jag kunde ju inte vänta hela kvällen på att han skulle vakna. Varmt som i en bastu var det i ridhuset och följaktligen blev ridpasset ganska segt, varken jag eller Esto orkade riktigt tända till, men vi red iaf i 40 minuer och Patricia var snäll och kom förbi med moppen på väg hem från Marino för jag ville bli lite filmad. Tyvärr ger sig den om nämnda segheten tillkänna såklart även på filmen. Så döm oss inte så hårt! Han har iaf blivit mycket stadigare i formen och han går hyfsat även såna här sega dagar. Det är mest kul att ha något att lägga ut på bloggen, även om det är av usel kvalitet, alltså både filmen och i det här fallet själva ridningen också.

I lördags var det dags för hoppträning! Hade i juni redan anmält mig till en hoppträning för Niklas Jonsson, C-tränare i hoppning, på Farmen. Ångrade mig en del och var rejält nervös, har ju inte hoppat på jättelänge nu, och inte varit ute och ridit i omgivningen ensam heller.  Alltså red jag dit, en skrittur på en halvtimme och fick hjälp av syrran för att ta mig dit, tack så mycket för hjälpen i hettan! Hon fick cykla före oss hela vägen med godis i en hink i cykelkorgen bakpå så att Esto hade nåt att haka på! Det gick bra hela vägen och det är ju faktiskt en tur som han gjort några gånger nu så det finns inga ursäkter att inte sköta sig. Dock blev han rejält skrämd när några motionärer på rullskidor dök upp på cykelvägen och då försökte han vända. Men de var sjyssta och stannade så att vi kunde trippa förbi, jag hoppade av och ledde honom förbi medan Sara lockade med hinken. Sen var han lite på tårna efter det ett tag, men det gick bra och jag promenerade resten av vägen. Framme vid Farmen var klockan 10.20 och träningen skulle börja 10.30 Solen STEKTE verkligen och det fanns ingen som helst skugga att vänta i. Jag hade ju också gått ett par km i full ridutrustning så jag KOKADE under kläderna. Så var allting försenat en halvtimme! Och vi fick inte veta det utan stod bara utanför paddocken och väntade och väntade i i hettan, drygt! Till slut var gruppen före klar och vi fick komma in. Det började såklart med tokhetsig häst som vägrade gå i form, för det fanns ju HINDER att titta på ÖVERALLT! Efter ett tag lugnade han sig dock lite  men det kändes ändå jobbigt för att han var så på. Sen fick vi börja med att hoppa två sockerbitshinder på volt och det var likadant där, tokhetsig häst som vinglade runt volten och lika vinglig matte ovanpå. Niklas rättade min sits och jag kortade stiglädrena. Fick kritik för min vingliga underskänkel och att jag måste hålla om mer med den. Efter det gick det lite bättre men forfarande ingen riktig kontroll på varken tempo eller riktning. Efter hindrena drog han bara iväg och jag fick jobba som en dåre för att få stopp efter hindrena och hitta en bra riktning. Alla de andra hästarna galopperade lugnt och rytmiskt runt på volten, rättställda och lydiga. Vi for mest runt hej vilt och jag tyckte synd om de andra som var tvungna att lämna utrymme åt oss hela tiden. Sen kom jag på att att rida med sporrar kanske inte var det smartaste om jag nu skulle hålla om med underskänkeln mer. Tog av dem och efter det gick det bättre. Ett par tittstopp blev det, vilket är väldigt lite för att vara oss, och jag kände att nu vet jag precis hur jag ska gå tillväga med hoppningen för att lösa våra problem, men jag MÅSTE öva minst en gång i veckan med hinder tyckte Niklas, för att matta ner hans oerhörda upphetsning inför hinder lite. På slutet blev det en massa väntetid då de andra skulle hoppa högre hinder och även andra hinder än jag skulle ge mig på, så efter ett tag i solen tackade jag för dagens pass, betalade och red hem, för det kändes som om jag skulle svimma i hettan och Esto var alldleles mörk av intorkad svett och det började dyka upp bålgetingar i hettan där vi stod. Sammanlagt blev det 2,5 timmars ridning i hettan! Jag var så slut sen så det var inte riktigt klokt, häststackarn också. Esto blev duschad i spolspiltan, torkad, masserad och fick kraft med extra salt i. Sen var det bara det att jag cyklade både till och från stallet den här dagen, sammanlagt en mil, så när jag kom hem till mamma var det bara att lägga sig ner och vila i ett par timmar innan jag ens orkade duscha (fräscht)! På kvällen var hela familjen på kräftskiva hos min faster, hur trevligt och gott som helst, behöver jag nämna att jag somnade på hennes soffa redan vid 11-halv 12-tiden? Bara att gå hem till mamma och sova i stället.

I söndags var det såklart vila på schemat men hade ändå tänkt ta in Esto en stund, massera och stretcha och kanske ta en promenad. Men nej, det blev inget av med det för jag fick inte in Spöket från hagen! Jag orkar inte skriva  ett ord till om det lilla missödet, suck! Kan bara säga att jag var skitförbannad på honom. Så mycket träningsvärk hade han nog inte som han höll på i hagen. Förbaskade kräk.

Igår måndag var det stor städdag i stallet. Egentligen ska man hjälpas åt att städa alla gemensamma utrymmen men jag hade ännu inte tagit tag i den årliga och obligatoriska rengöringen av boxen, så jag ägnade mig åt det i TRE timmar utan paus! Skrubbade rent träväggarna med vatten, såpa och skurborste! Gjorde rent stålgallret och det vita på övre halvan av väggarna och sen kalkade jag allt det vita. Att kalka var bland det svåraste jag gjort. Det bara kladdade och skvätte kalk överallt och torkade ut huden gjorde det något vansinnigt. Men skam den som ger sig och  attans vad fint det blev när kalken torkat och träväggarna ljusnat lite. Kl 7 var det gemensam grillning och det var så gott och mysigt och kul så jag hade kunnat sitta hur länge som helst, men vid 8 var det dags för sen ridning med värkande armar kan jag säga. Anso var jättesnäll och hämtade in honom åt mig när jag berättat vad han gjort kvällen innan. Det gick jättebra,  han tittade till på de nya torvbalarna som hamnat utanför grinden. Jaha, var det det som hade "skrämt" honom kvällen innan?! Idiotiska fåntratt! Ridpasset blev iaf väldigt mysigt och avslappnat. Hade dåligt samvete för att jag tagit så fruktansvärt mycket i hans stackars mun under hoppträningen och hade dessutom värk i armarna efter skrubbandet så jag försökte att bara rida med skänklarna på ganska lösa tyglar. Esto fick gå i en låg och avslappnad form och det var mysigt att rida så på en helt eftergiven och nöjd häst. Vi var helt ensamma så i galoppen tryckte jag på ordentligt på långsidorna och det var kul tyckte jag också! Jag vågar ju inte rejsa så mycket ute. Esto var med på noterna hela vägen och skötte sig jättebra.

Idag ska jag, förutom att rida eller tömköra, skrubba klart boxdörren och städa alla mina skåp. Sen kan hösten få komma! Usch.

 

patricia

12 augusti 2009 12:05

det var så mysigt att åka lite båt, måste göras om, om vädret bara slutar vara tråkigt! och i filmerna ovanför... bra filmare du hade... INTE! :) haha! men du red faktiskt jätte bra, och det såg fint ut:)
Kram Patricia

 

Maria & Esto

13 augusti 2009 11:53

Ja, vi måste göra om det! Får passa på nu om det blir ngn mer sommardag innan du börjar plugget! Pappa är bortrest så vi kan ta båten när vi vill. Du filmade visst bra med den dåliga kameran. Och som vanligt är du alldeles för snäll. Jag red inte alls bra och jag funderar på att ta bort filmerna för jag tycker inte att de är riktigt rättvisande men, men, man rider väl inte alltid på topp heller.

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, det är sant, ni läste rätt...tänkte börja blogga lite igen! Har inte så mycket tid över längre, men den kan ju inte få sluta så negativt som det senaste inlägget i alla fall....håll utkik här de kommande dagarna för nya bilder och uppdateringar o...

Nu är det två dagar kvar tills veterinären kommer och kollar Estanyo. Jag vet inte vad jag ska tro, men igår när jag palperade Estos framben över gaffelbandet brydde han sig inte alls. Vet inte om det beror på att han inte ridits på en vecka. I al...

Orkar inte blogga så mycket just nu. Har haft utv.samtal på jobbet i två veckor men hållit igång ridningen ändå. Till igår då allt blev nattsvart. Efter att jag fått goda nyheter angående en helt annan grej igår (berättar snart) kändes allt kanon. I ...

Rubriken ovan beskriver egentligen i korthet vad som hänt hittills denna vecka. I måndags var jag helt slut efter jobbet och hade egentligen tänkt låta Estanyo få sin vilodag men fick möjligheten att rida ut i skogen med tryggt sällskap, två hästar s...

Nya, duktiga medryttaren Ingela som bara känt Estanyo i några veckor och redan rider honom såhär bra! Och som sagt, kameran hade dött när det sedan gick ännu bättre... ...