Maria

11 augusti 2009 23:55

Usch på dig Maria, sådär segt får du inte rida. Vad långsamt det går, eller är filmen inställd på slow motion? Skärpning! Han skrittar ju nästan!

Isse

12 augusti 2009 22:58

Det är fan inge fel på det där tempot!! Perfekt enligt mig. I det där tempot hinner man korrigera hästen bättre.

Kram

Maria & Esto

13 augusti 2009 11:50

Men det är bara för att du ser på filmen med "westernögon" ;). Det är alldeles för dålig aktivitet med bakbenen och han behöver drivas fram till handen mer.
Kram

Sara

13 augusti 2009 17:41

Håller med Isse ja..;-) Man måste låta hästen gå ibland i det tempot, alltså träning med mer sikte på lösgjordhet och mjukhet än med sikte på prestation...;-)Så länge hästen inte går på framdelen så kan man faktiskt låta den gå med längre tygel om den bara är eftergiven. Och det kan den vara även i det tempot och i den formen. Det är bara ett annat läge...ja ja, du vet ju vad du håller på med. Ska sluta nu annars blir du väl sur på mig ha ha!

Isse

13 augusti 2009 19:23

Oavsett vilka ögon jag använder så tycker jag inte att det är fel på TEMPOT. Man kan öka bakbens aktiviteten utan att öka tempot och driva honom till handen kan man också göra utan att det går snabbare, samling handlar inte om fart. Jag förstår vad du menar men jag tycker inte att det är tempot det är fel på:) Hoppas du inte blir arg på mig, menar inte att kritisera dig bara förklara varför jag inte tycker det är fel på tempot :)

Sara

14 augusti 2009 10:49

Syrran blir aldrig arg över att man diskuterar saker och ting, hon är mycket bättre på att ta sånt än jag HA HA...bra beskrivning, det lät så mycket bättre när du sa det....

Maria & Esto

14 augusti 2009 11:26

YES! Härligt med diskussion! Det var hela syftet med den första kommentaren...att folk skulle reagera...tycker det är så TRIST att lägga upp saker när folk inte kommenterar nämligen :). Ha ha, jag tar det inte som kritik, snarare som just ett diskussionsinlägg. Jag menade egentligen inte tempot utan själva aktiviteten hos honom. Menar inte att det ska gå fortare utan att han ska jobba mer med hela kroppen och inte bara gå och lulla. Men som ni har sagt är det ju viktigt att kunna variera formen. Och jag rider inte såhär segt varje dag. Det har blivit väldigt mycket ridning i ridhuset på senare tid och både han och jag börjar tröttna lite. Och att variera tempot betyder egentligen inte att variera hastigheten utan att variera steglängden med bibehållen takt ;) Ungefär som att varva bilens motor hårdare utan att byta växel för det...typ! Kram!

Elin & Nevyn

14 augusti 2009 11:44

Tjosan! Jag kommenterar inte tempots vara eller icke vara. Men jag tänker som så att man kan rida på väldigt många olika vis, så länge man har en tanke bakom, en röd tråd. "Idag rider jag såhär, för att det på sikt ska leda fram till det här". Lite luddigt kanske, men förstår du hur jag menar? Att det viktiga är att man själv är medveten om varför man gör vissa grejer och vad man vill att det ska leda fram till.

Tycker som alltid att du rider väldigt mjukt och trevligt, men att skänkeln/sitsen är något passiv. Det är inte menat som kritik, du såg ju min katastrofridning på Sportcupen;)

stor kram från oss!!

Syrrran

14 augusti 2009 11:47

Ungefär som att öka samlingen inte nödvändigtvis behöver betyda att hästen trampar LÄNGE inunder sig med bakbenen, utan att hästen i steget vilar längre på respektive bakben....var bara nåt jag kom på nu, anske inte har så mycket med det här att göra...

Syrran...igen....

14 augusti 2009 11:58

Angående passiv sits/skänkel: jag tycker inte det är fel med en passiv skänkel, tvärtom. Eftersom jag är islandsryttare så rider jag nästan aldrig med skänkeln,(hm små hästar ) försöker bara låta dem hänga rakt ner, mjukt omslutande utan någon inverkan. Men håller med dig om sitsen, dår ska man ju påverka och inverka, hellre med den än med skänkeln. Sen okej om hästen inte reagerar, då lägger man till skänkeln. Men i övrigt så tycker jag att hästen ska tänka så pass mycket framåt och ha en egen vilja att gå, att man inte ska behöva sitta och använda skänkeln hela tiden. Men det kanske inte var det du riktigt menade:-)) Hej och hå, här sitter jag och kommenterar folk jag aldrig träffat, förlåt!:-) Men det är kul med diskussioner om sånt här ju:-) Jag tycker att den största utmaningen för ALLA ryttare inom ALLA discipliner det är att ta bort trycket, dvs hjälpen, när hästen gör rätt. Vänta och se, vad händer med hästen? Gör hästen det du bad om, ta bort trycket. När den blir fri från tryck, så vet hästen att den gjort rätt, sitt och gör ingenting tills du behöver påminna hästen igen. Men däremellan, låt hästen stärka sitt självförtroende genom att den själv fortsätter göra det du bad den om, utan att en skänkel, eller hand eller vad det nu är för hjälp man ger, hela tiden ligger där och ger mer och mer signaler. Endast så kommer hästen bygga upp sin signalkänslighet coh därmed kunna röra sig harmoniskt och ståtligt:-) Sorry mitt långa flum!!

Isse

14 augusti 2009 12:34

Jag bugar för ditt senaste inlägg. Håller med till 110%. Något klokt jag har lärt mig är att "låt hästen göra arbetet, gör INTE jobbet åt den" och med det menas att man som ryttare inte ska sitta och göra allt åt hästen utan att bara tala om att det här vill jag ha och sedan låta hästen vara när den gör det den ska.

KRAM!

Elin, nyfiken i en strut

14 augusti 2009 13:31

Nej det var inte så jag menade. Det finns många stigar till bergets topp...
Från det ena till det andra, vad har Esto för stam Maria? :)

Syrran

14 augusti 2009 13:38

Ok, håller med dig, alla gör olika:-) Men hur menade du då?:-) Nu vill jag ju veta:.) / En till nyfiken i strut...

Maria & Esto

16 augusti 2009 22:44

Håller med alla ovanstående kommentarer och bugar och bockar för att alla åsikter som ni för fram gör att jag får tänka ett varv till och det är så nyttigt. Jag lär mig massor av att läsa och tänka efter och sen ta ställning. Håller helt med om min passiva sits och det jobbar jag mycket på. Och det är sätet jag menar. Red för Kajsa idag och hon sa något klokt, att jag krullar ihop magen i stället för att sträcka ut mellan bröstkorg och navel. Det är där mitt problem sitter och jag har en fruktansvärt lång rygg och överliv så jag har mycket att jobba med som ryttare som andra inte behöver tänka på. Hon sa också att från sätet och ner tillhör sitsen hästen och där ska man vara följsam. Från sätet och uppåt kan man inverka och påverka. Skänkeln använde jag när jag måste och jag förordar ordentliga tillsägelser när jag vill något och passivitet när hästen gör som man vill, precis som Isee beskrev.
Kram! Återkommer med stammen Elin!