Nu har det gått några dagar sen tävlingen och jag har haft så tooooookigt mycket att göra så att jag inte haft tid att sitta framför datorn, känns faktiskt som om jag på de senaste fyra dagarna har hunnit med mer än jag vanligtvis gör på två veckor,men det är väl så, ibland koncentreras huvuddelen av all aktivititet till några dagar på en månad, och det är inte bara hästeriet som hunnits med utan MASSOR med annat viktigt, men det ska jag inte tjöta om här, för den här bloggen ska ju handla om Estanyo!

 Tävlingen i lördags gick i alla fall superbra och det var en riktigt trevlig upplevelse. Jessica och jag träffades vid sjutiden på morgonen istallet, solen stod redan högt från en klarblå himmel, och jag cyklade faktiskt de 5 km som det är dit från mamma där jag just nu bor medan min sambo är utomlands! Hurtigt va?! Vi kom iväg från stallet vid åttatiden med välputsad odåga som gick med Jessica på ryggen medan jag cyklade, han skötte sig SÅ bra, tvekade inte att gå fram direkt någonstans, men det är ju tack vare Jessica, han gick t.o.m med öronen spetsade och verkade helt överlycklig över den tidiga morgonturen. Halv nio var vi framme på tävlingsplatsen och Fia mötte upp. Hon började rida fram ganska omgående, och hoppade upp med sporrar! Han har aldrig blivit riden med det förut men jag litar till 100 % på Fia, hon vet vad hon gör. Efteråt sa hon att hon aldrig klarat sig så bra utan dem, och att jag borde börja rida med sporrar också, vi får väl se, jag är ju inte så van....Estanyo gick in på framridningen efter viss tvekan men väl där inne såg de båda ut som en DRÖM ihop! Givetvis har jag filmat både framridning och inne i ridhuset, men eftersom jag inte kan lägga upp film från mammas dator måste det tyvärr vänta tills jag har lite tid över hemma i Sumpan, och det dröjer nog ett tag...men jag lovar att greja det! Har tyvärr inte så många kort från tävlingen, tycker det är roligare att filma. Och javisst, jag är inte direkt objektiv, men ni kommer säkert att tycka som jag att han ser ut som den lyckligaste, piggaste, mest harmoniska och vackraste lilla pålle som dansar runt banan =). Okej, nu ska vi inte överdriva, men han var faktiskt riktigt läcker att se på, och sporrarna gjorde säkert sitt till, man riktigt såg hur Fia drev honom fram till handen så att han sög tag i bettet, hon är SÅ skicklig. Vissa andra på framridningen satt och sågade ner sina hästar i form vilket var alldeles förfärligt att se!

När det var Fias tur var jag så nervös att jag skakade! Kort sammanfattat var de SÅ fina! Esto hade verkligen framåtbjudning så Fia gjorde verkligen ett kanonjobb med att visa upp honom från hans bästa sida. Det som behöver jobbas på är formen, han är ännu lite ostadig och varierar från att vara lite övert tygeln i t.ex halterna och när han tittar upp för att liksom spana in omgivningen, till att vara bakom hand. Lite vinglig är han också fortfarande vilket man ser på de raka momenten. Han slog om i galoppen också en gång när han tittade till ut mot långasidan efter ökningen på diagonalen, men det var en sån OTROLIG skillnad från sist när han var med, och Fia tyckte att han lyssnade jättebra så vi var alla glada och nöjda när de kom ut från ridhuset och applåderna och hejaropen från hejaklacken (jag, Jessica, mamma, syrran och två tjejer som också ridit för Fia och som sett Estanyo under ganska lång tid kom också för att titta) var säkert dagens högsta jubel! Vilket team vi har omkring oss, tack alla! Vilken fantastisk utveckling min lilla häst har genomgått redan, och med tanke på hur mycket det finns att jobba på så ser jag framtiden an med mycket tillförsikt! Spännande känns det!

Naturligtvis var inte någon placering att tänka på, programpunkterna varierade men i snitt låg de på 5-6. MEN,vi blev alla glatt överraskade och lite chockade (nog för att JAG tycker att han har fina gångarter) över gångartsbetyget, en ÅTTA!!!!!! Domaren skrev att han har god gång (och han fick en sjua på skrittmomentet trots att han vinglade till lite) men lite ojämn i formen och rinner iväg lite ibland. 56,67% och en 11:e plats blev det i alla fall till slut, utav 20 startande! Mycket bra för att vara andra dressyrtävlingen någonsin. Fia påstod att det inte är vanligt att man får så högt på gångarter när programkomponenterna ligger på 5-6, så det betyder att domaren verkligen har sett något extra i hans gångarter. Skönt att jag inte är den enda att tycka det! Hon säger också att det finns mycket mer att ta av, framför allt traven som är helt enorm, men hade hon tryckt på mer hade han nog bara stuckit upp huvudet, han har ännu inte den styrka som krävs för att öka fullt ut och fortfarande bära sig i form, men det kommer att komma!

Hemvägen gick också fenomenalt bra och vi var alla så STOLTA och nöjda med hans insats! Jag blev så till mig att jag köpte en present till var och en av "medlemmarna" i Team Estanyo, Jessica, Fia och även Patricia som ju varit en del av den positiva utvecklingen och som dessutom fyllde 15 år i lördags, grattis igen! Är så tacksam för all ovärderlig hjälp som jag får med denna speciella och oändligt vackra varelse (objektiviteten igen).

I söndags gick jag en promenad med Esto, masserade och stretchade, han var nöjd och trött och gäspade krokodilgapsstort när jag pysslade med honom. I går dressyrade jag i ridhuset, han var stel, stel, stel i höger bak så han fick massage och arnika efteråt men jag gav honom ingen chans till vila under ridpasset direkt utan körde ganska hårt, kanske var det fel av mig, man jag tror att om vi ska nå en nivå högre måste träningen vridas upp lite. Vi hade tur och fick sällskap av Anso och Bollan och Anso hade med sig musik som vi red till, perfekt att ha ljudanläggning i ridhuset som dagen till ära var nyvattnat och nyharvat.

Idag har jag faktiskt gjort något som jag inte vågat göra sedan i höstas...jag har ridit ut! Fick sällskap av Anso och Bollan idag igen, tur för mig, för hennes dressyrträning blev inställd och det passade ju utmärkt att rida ut som lite uppmjukning för stel Esto. Vi skrittade runt på skogsstigar i 50 minuter och lät dem kliva över lite pinnar och stenar e.t.c En lugn, skön tur på riktigt nöjda och trötta hästar som lunkade runt. Helt underbart att våga åka lite häst i skogen igen! Esto var fortfarande trött,trött, trött, så jag kunde verkligen känna mig lugn, och efteråt masserade jag hans stela högerskinka igen och la på arnika. En underbar skogstur i vårvärmen!

I morgon blir det lektion med Fia igen. Har bestämt att Esto helst bara ska vila 1 dag per vecka nu. Behöver inte ridas stenhårt varje gång man gör något, men han behöver verkligen stimulans, han blir bara lugnare ju mer man håller på. Och han behöver styrketränas!

Till helgen blir det byte av hage för Esto. Han blir lite för utsatt av de tuffa valackerna i hagen där han går nu för att det ska kännas ok, så vi får se om bytet blir till det bättre, jag hoppas det.

Nu måste jag snart sova! Ska lägga upp någon bild från helgen innan det, så kommer fina Estofilmer till helgen skulle jag förmoda.

 Kram till er alla!

PS: Bilderna är verkligen inget vidare, men som sagt koncentrerade mig mer på att filma den här dagen. Lite bilder efter tävlingsritten, flätan i manen bara lossnade hela tiden...hårfagre Esto! DS

 

Elin & Nevyn

28 april 2009 22:44

Gratulerar till både dressyrtävling och uteritt! Vad härligt Maria, det här kommer bli hur bra som helst tror jag:)kramar från oss

 

Louise

29 april 2009 09:21

GRATTIS!!! En 8 på gångarter är ju helt otroligt! Det skulle jag kunna leva länge på! Roligt att det börjar lossna nu och att det gick så bra i skogen:-) Heja heja från oss!

http://www.opal.filosoferar.se

 

Isse

29 april 2009 12:22

Grattis Maria! Gud va roligt att det gick bra, han är ju sååå fin!

Kram

 

Maria

29 april 2009 18:17

Ett stort GRATTIS!
så underbart att läsa om att det går så bra för er!
En massa grattis kramar!!!

http://bleckosen.blogg.se

 

Maria & Esto

29 april 2009 21:37

Tack snälla ni! Ja, åttan kommer jag verkligen att leva på läääänge...särskilt som jag kommer ihåg att en del undrade lite när jag kom till Berga "vad man ska ha en arab till", hi hi! Vänta bara...Tack för allt stöd från er alla. Lång väg att vandra har vi men nu känns det i alla fall riktigt roligt igen...Zuperkramiz till er alla!

 

"Sis"

30 april 2009 12:41

Bilden längst ner: Förut skeptisk islandsryttare tittar nöjt på spunkarab som har börjat växa i sina stora kropp och långa ben och undrar,kanska ska man våga upp och rida i ridhuet någon dag....

 

Maria & Esto

30 april 2009 21:52

Jaaaaa, guuud vad kul om du ville det!

Kram / cybersis

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, det är sant, ni läste rätt...tänkte börja blogga lite igen! Har inte så mycket tid över längre, men den kan ju inte få sluta så negativt som det senaste inlägget i alla fall....håll utkik här de kommande dagarna för nya bilder och uppdateringar o...

Nu är det två dagar kvar tills veterinären kommer och kollar Estanyo. Jag vet inte vad jag ska tro, men igår när jag palperade Estos framben över gaffelbandet brydde han sig inte alls. Vet inte om det beror på att han inte ridits på en vecka. I al...

Orkar inte blogga så mycket just nu. Har haft utv.samtal på jobbet i två veckor men hållit igång ridningen ändå. Till igår då allt blev nattsvart. Efter att jag fått goda nyheter angående en helt annan grej igår (berättar snart) kändes allt kanon. I ...

Rubriken ovan beskriver egentligen i korthet vad som hänt hittills denna vecka. I måndags var jag helt slut efter jobbet och hade egentligen tänkt låta Estanyo få sin vilodag men fick möjligheten att rida ut i skogen med tryggt sällskap, två hästar s...

Nya, duktiga medryttaren Ingela som bara känt Estanyo i några veckor och redan rider honom såhär bra! Och som sagt, kameran hade dött när det sedan gick ännu bättre... ...