Är så trött att ögonen går i kors så nu MÅSTE jag fatta mig kort...idag har jag iaf vunnit en liten seger över mig själv. Har bestämt mig för att börja om från början med vår "förtroendekris". Har bara varit nere på ridbanan själv med Estanyo i säkert en timme eller mer. Det var ett helt äventyr att bara få ner honom dit..och han var helt stollig innan han lugnade ner sig åtminstone lite. Men jag jobbade bara från marken med att vinna hans förtroende på olika vis...jag orkar inte berätta så detaljerat om det, för det var massor som hände...men ett litet, litet steg framåt kändes det som om vi tog. Efteråt var vi mentalt slut båda två. Esto fick massage och stod och gäspade och mådde bra. Och själv var jag som spagetti efteråt. Det här kommer att bli jobbigt. Det är så dåliga förutsättningar just nu också. Älgarna som springer omkring och skrämmer livet ur honom, det blir mörkt tidigt (och Esto hatar mörker) och det blåser vareviga dag. Men det SKA gå! Och jag får nog inse att det är litet steg i taget som gäller, det går inte att bara plocka upp där jag slutade innan olyckan, så funkar det inte med honom.

Idag kom jag äntligen ihåg att skicka iväg "Kolla masken" också. Nu bums i säng! Ska se till att få med mig lite foton hem från mina stalläventyr i fortsättningen.

Stor kram till alla som stöttar mig!