OBS! Babbligt och ostrukturerat inlägg! Alldeles för långt också, så stålsätt dig innan du börjar läsa...

Rubriken sammanfattar egentligen vad vi har haft för oss de senaste dagarna. Men jag kan säkert vara mer utförlig än så :). I lördags hade Esto välförtjänt vilodag, den enda på hela förra veckan. Jag passade på att följa med syrran upp till det andra stallet där våran shettsivallack står. Vi hade legat och stekt oss i solen hela dagen så vi var rätt slöa när vi åkte dit. Jag erbjöd mig att rida Teitur i stället för henne och det fick jag gärna, men det var ändå syrran som fick det jobbigaste uppdraget, för då fick hon i stället gå till fots med Mango (shettisen) och med tanke på att vi var ute i över en timme så...ja, lite träningsvärk fick hon nog;)! För mig var det hääääärligt värre att få rida Teitur, han har blivit mycket starkare i både tölten och galoppen, så det var otroligt kul att rida honom. Vädret kunde ju inte vara bättre och jag drog på ordentligt i galoppen för jag känner mig så trygg på Teitur. Jag bara satt och flinade glatt som ett fån, det var en sån härlig känsla att spränga fram i galopp på en härlig skogsväg och veta att jag bara kunde slappna av. Kände fortfarande att sitsträningen från fredagen hjälpte mig oerhört med min balans också. Kul att träffa min gamla älskade hjälte också (Mango), det blir tyvärr alldeles för lite av den varan nu när hästarna står på två ställen.

Vi åkte sen till Esto eftersom vi dagen till ära hade fått låna mammas bil, och syrran hjälpte mig med att fixa åt Esto. Vi dröjde oss kvar i stallet till sent eftersom vi inväntade Isses ankomst med den nya hästen - sagolikt söt var han, guldgula Ringo! Ska bli kul att se dem utvecklas tillsammans och få följa med på lite westerntävlingar. Se Isses blogg för bilder på Ringo.

I söndags ville jag prova att tömköra Esto med de nya tömmarna jag köpte i torsdags på Hööks. De jag hade förut var alldeles för korta, det var ju Mangos tömmar och inte anpassat för spunkaraber som springer alldleles för fort på alldeles för stora volter :).  Det här blev en trevlig upplevelse! Jag var lite nervös för hur Esto skulle bete sig, dels var vi ensamma på utebanan och har inte varit där på ett tag, dels var jag tvungen att fixa med tömmarna på plats på banan eftersom jag ledde dit honom i ett grimskaft, och utan medhjälpare kan det vara lite knepigt att få till det om han inte står stilla och om han blir rädd när jag kastar tömmarna runt honom e.t.c men han var så lugn och snäll så det var inga problem, det märks att Janne tränade honom på det här för ett tag sen. Han är uppmärksam på vad som händer, men springer inte iväg längre, det är den viktiga skillnaden. Sen gick tömkörningen SÅ himla bra, det var första gången som han kunde galoppera runt mig själv på en volt och lyckas hålla galoppen, och dessutom I FORM och inte bara med huvudet rätt upp och lite lätt utåtställd som det har varit förut. Han var så läcker att titta på så det knep i hjärtat. I ett travmoment när jag försökte få honom att galoppera ökade han i stället traven, och ökade, och ökade och ökade! Hans trav är helt enorm och han var så vacker och som sagt nu gör han det i form och kastar inte upp huvudet när han trycker på. Precis i den stunden kom Nina från lilla stallet förbi banan och hon hojtade något i stil med "Wow, Maria, hur får man fram sån DÄr trav? Tjusigt!"  Ja, jo, matte höll nog på att spricka av stolthet! Höll inte på så länge eftersom svetten rann på mig, det var kanonvarmt på banan och dessutom väldigt dammigt. Men kul var det.

Efter tömkörningen kom Peter och tryckte upp en mobil mot mitt öra: "Här". I luren fanns Anna från lilla stallet som har försökt dra ihop folk till en hoppträning för Marcus Westergren, C-tränare i hoppning och det fattades nu en person...ja ni kan ju gissa att jag blev övertalad av Anna att vara med och efter diverse försäkringar om att man inte behövde någon rutin för att vara med, och att det var HELT okej att vara helt grön och inte våga hoppa högt så sa jag ja! Igår måndag ångrade jag det bittert, framförallt när vi byggde hinder, de var läskigt höga och breda och vattenmattan åkte fram och de allra grällaste färgerna på bommarna användes, allt som allt var det nog kanske åtta-nio hinder som byggdes upp, b.l.a en tvåkombination...

Jag ska försöka att inte ordbajsa så mycket, men sammanfattningsvis så gick det väldigt bra! I början när vi värmde upp var han förvånansvärt lugn. När vi skulle börja med bommar och travkryss var han jättefånig och vi gjorde några riktigt snygga  "slidestops" framför bommarna innan jag fick över honom, men sen lossnade det och jag försökte att rida mer för skänklarna och rama in honom. Helt plötsligt var vi bara i full gång och hoppade oxrar, tvåkombinationer och så vidare! Ett stopp fick jag där jag nästan flög av, åkte fram på halsen men lyckadeS putta mig tillbaka i sadeln, och ett tag trodde jag att vi skulle gå omkull i ett av hörnen, han drar på som sjutton efter hindrena och när man tar i honom då sticker han upp huvudet och rusar genom hörnet med giraffhals ochh utåtställd och man har liksom ingen koll på varken tempo eller riktning. Så det är något att jobba på, att han ska lyda bromsen även när han blir så här suuupertaggad! För han ÄLSKAR att hoppa, de tre andra deltagarna sa det också, att han såg så glad ut, och bjöd verkligen på hindrena med spetsade öron. Jag och en annan tjej som var gröna fick träna på hinder som kanske som allra mest låg på 80-85 cm, men de två erfarna tjejerna hoppade på hinder som låg på 1.10 och över det, mitt hjärta nästan stannade när jag såg dem spränga fram och flyyyyga över dessa jättelika hinder. Hur ska jag någonsin våga hoppa så högt?! Kankse kan Esto inte komma upp på de höjderna men det får framtiden utvisa. Han är ju faktiskt mycket mindre än alla de andra hästarna som var med som säkert var runt 1,70 allihopa. En tjej frågade mig: "HUR fick du plats med SEX galoppsprång mellan de där hindrena?" Jag som inte ens räknar galoppsprång svarade bara: "Ja, vi kanske tar lite mindre språng...?" Eeeh, jag har inte så bra koll, försöker mest styra och hålla i mig. Jag måste dock jobba på att mjukna mycket mer i handen över hindren, det är inte sjysst mot Esto att jag håller i för mycket. Något att jobba på. Marcus var i alla fall en himla bra tränare, han tog oss alla på allvar och visade intresse för hästen även om man inte var ett proffsekipage, och var bra på att berömma lagom mycket och ingjuta mod i mig, så det var JÄTTEKUL och nu ångrar jag inte alls att jag var med.

Nu måste vi konditionsträna båda två. Jag fick lov att lämna träningen efter ca 45 minuter, de andra höll på en kvart till, men jag var heeeeelt slut och dösvettig och det var Esto också, så jag tackade för mig, jag ORKADE bara inte mer. Måste börja ut och springa eller nåt, det här kommer inte att funka annars. Jag cyklar visserligen en mil om dan just nu fram och tillbaka till stallet, men det gör ändå inte att jag får upp flåset eftersom jag cyklar så sakta. Dags att skärpa till sig så att jag kan bli en bättre ryttare. Och Esto behöver ut och intervalltränas i galopp.

Det är konstigt, jag är en fegis till tjej, men när jag hoppar känner jag mig som en helt annan person. Det är som att en liten djävul flyger i mig och jag riktigt känner hur hornen växer fram. Jag har sånt adrenalinpåslag så att det är inte klokt, både innan och efter hoppningen undrar jag vad tusan jag ger mig in på, och före den här träningen mådde jag illa av nervositet. Men när jag väl kommer igång tvekar jag inte, inte ens när det blir tvärnit eller när det går alldeles, alldeles för fort mellan hindrena.

Tack Estanyo för några helt fantastiska dagar som spunkarabägare, och tack Anso för att jag fick låna din hoppsadel igen! Och för moraliskt stöd...

Igår fick jag även veta att det kommer att bli en till tävling på Farmen i vår innan de lägger om banunderlaget, redan den 21:a maj! Då blir det nog Clear Round 60 och 80 för oss, eller Clear Round 80 och LD 90 cm, har inte bestämt mig än men det blir nog det förstnämnda. Ska nog träna lite mer på de högre höjderna innan jag vågar tävla i en "riktig" klass!

Lycka! Kram till alla!

Eftersom jag fortfarande inte har varit hemma i Sumpan och kunnat lägga upp film från tävlingen satt jag i kväll och förde över all film till min jobb-laptop, kan inte heller från den lägga upp filmen men däremot har jag på den ett filmredigeringsprogram där man kan ta stillbilder från filmsekvenserna. Ville ändå gärna få upp något från tävlingsdagen, så håll till godo med suddiga bilder från filmandet av framridningen, visst är han läcker?!

Igår gick jag tidigt från jobbet och fick ett ryck att åka till Hööks i Kungens kurva så det gjorde jag, köpte lite smågrejor, mest till Esto. Till mig själv hade jag velat ha ett par ridbyxor som var såååå snygga och sköna, men de fanns tyvärr inte i min storlek, typiskt. De skulle komma in igen nästa vecka. Trevligt med lite syndig shopping var det i alla fall. Red sen tio minuter ungefär i ridhuset, Esto var seg och tung och okoncentrad. Red i stället ut (!) korta rundan som tar ca 25 minuter, fick sällskap av Jessica med mamma och hund. Esto var spänd och gick som en giraff med huvudet rakt upp, han kände att jag var nervös, har ju inte ridit ut utan hästsällskap på säkert ett halvår. Kan inte säga att jag njöt särskilt mycket av ridningen, men jag genomförde det i  alla fall, nästa gång känner jag mig säkert lugnare.

Desto mer inspirerad ridning blev det idag då jag red lektion för Fia kl 10 i morse. Vi hade ridhuset helt för oss själva, skönt. Esto var pigg och framåt idag, och väldigt samarbetsvillig. Han gick kanonbra. Vi tränade på att göra många små volter och att få med sig yttersidan ordentligt så att han inte rinner iväg och bara sneddar runt med förböjd hals. Nyttig övning och Esto tyckte nog det var skönt att få hjälp att använda hela kroppen för han frustade nöjt. Efter att i hållit på i någon halvtimme var det dags för mig att träna min kropp! Jag fick order om att lägga upp stigbyglarna! Läskigt! Först trodde jag verkligen att jag skulle åka av, men efter ett tag kände jag hur jag slappnade av och då gjorde Esto det också. Jättekul och nyttigt var det och vi travade runt  i avslappnad takt och Estanyo kändes super, bar sig själv så fint och stöttade mig verkligen. Fia sa åt mig att titta i speglarna och då blev jag faktiskt lite stolt, inte bara över min fina häst, utan vad fin sits jag plötsligt fått! Och vi kändes verkligen som ett TEAM idag, grålle och jag. Så nu, för att förbättra min sits och balans, ska jag avsluta varje ridpass när han är ordentligt avrastad, med att lyfta upp stigbyglarna och träna min sits!

Vilken toppendag vi har haft i solen, Esto fick beta gräs en halvtimme efter lektionen och vi hade det så mysigt ihop! Har cyklat både till och från stallet idag och hade uttaget i morse, så nu är min kropp ganska mör, men det känns bara bra.

Gonatt, nu ska jag gå och lägga mig! Kram, kram

Är så trött...så idag blir det ett kortare inlägg. Fia kunde inte komma och hålla lektion p.g.a ett jobbmöte så jag ringde Jessica och frågade om vi skulle hjälpas åt att hoppa lite. Sagt och gjort. Underbara Anso lånade generöst ut sin gamla Stübben så att vi kunde prova att hoppa med en hoppsadel. Hon ska sälja den så småningom. Vi fick också låna en suverän tempurpadd som jag måste skaffa mig och med den passade sadeln helt okej, tusen gånger bättre än Zaldin som vi provade för ett tag sen, den klämde åt runt manken. Vi måste ju skaffa en hoppsadel om vi ska hålla på och skutta lite mer! Så nu är jag spekulant på sadeln men Anso måste få tid att hitta en ny sadel också såklart. Anso och Bollan ville ha sällskap i ridhuset och efftersom ingen annan var i stallet beslöt vi att hoppa i ridhuset i stället för utebanan som just nu är dammig och stenhård.

Började med bommar och sen byggde vi upp med hjälp av sockerbitar och till sist dessa ihop med ett par hinderstöd till en oxer på kanske 80-85 cm. Nu blev det så att jag aldrig fick sitta upp (snyft) för Jessica tyckte det var så kul att hon fick hålla på till han var sjöblöt av svett. Och det är hon väl värd! Anso satt av på slutet och hjälpte Jessica med lite tips vilket mottages tacksamt etfrsom jag är helt värdelös på att se just vad som behövs i hoppningen, i dressyren är det lite lättare för mig att vägleda. Sen är ju Jessica också envis som en åsna (sorry gullet men jag vet att du tar det på rätt sätt- med kärlek!) och lyssnar nog hellre på någon annan än mig som jämt håller på och förmanar ;).

I början var Esto helt hopplös, bara stirrade på hindret och vägrade först att ens gå över de färgglada bommarna, vet inte varför för han har aldrig hållt på så förut, och bara sprang med huvudet rätt upp som en hjort med världens underhals och vägrade lyssna, men sen gav han med sig lite mer och på slutet med Ansos tips och när hindret komit upp lite i höjd och Esto taggat ner en aning såg det huuuur bra som helst ut, han gjorde några riktigt fina språng och efteråt fick nöjd hoppälskande grålle gå med matte förbi utebanan hem för att skritta av. Nästa gång är det baske mig min tur! Är SÅ hoppsugen!

Kram på er alla!

Nu har det gått några dagar sen tävlingen och jag har haft så tooooookigt mycket att göra så att jag inte haft tid att sitta framför datorn, känns faktiskt som om jag på de senaste fyra dagarna har hunnit med mer än jag vanligtvis gör på två veckor,men det är väl så, ibland koncentreras huvuddelen av all aktivititet till några dagar på en månad, och det är inte bara hästeriet som hunnits med utan MASSOR med annat viktigt, men det ska jag inte tjöta om här, för den här bloggen ska ju handla om Estanyo!

 Tävlingen i lördags gick i alla fall superbra och det var en riktigt trevlig upplevelse. Jessica och jag träffades vid sjutiden på morgonen istallet, solen stod redan högt från en klarblå himmel, och jag cyklade faktiskt de 5 km som det är dit från mamma där jag just nu bor medan min sambo är utomlands! Hurtigt va?! Vi kom iväg från stallet vid åttatiden med välputsad odåga som gick med Jessica på ryggen medan jag cyklade, han skötte sig SÅ bra, tvekade inte att gå fram direkt någonstans, men det är ju tack vare Jessica, han gick t.o.m med öronen spetsade och verkade helt överlycklig över den tidiga morgonturen. Halv nio var vi framme på tävlingsplatsen och Fia mötte upp. Hon började rida fram ganska omgående, och hoppade upp med sporrar! Han har aldrig blivit riden med det förut men jag litar till 100 % på Fia, hon vet vad hon gör. Efteråt sa hon att hon aldrig klarat sig så bra utan dem, och att jag borde börja rida med sporrar också, vi får väl se, jag är ju inte så van....Estanyo gick in på framridningen efter viss tvekan men väl där inne såg de båda ut som en DRÖM ihop! Givetvis har jag filmat både framridning och inne i ridhuset, men eftersom jag inte kan lägga upp film från mammas dator måste det tyvärr vänta tills jag har lite tid över hemma i Sumpan, och det dröjer nog ett tag...men jag lovar att greja det! Har tyvärr inte så många kort från tävlingen, tycker det är roligare att filma. Och javisst, jag är inte direkt objektiv, men ni kommer säkert att tycka som jag att han ser ut som den lyckligaste, piggaste, mest harmoniska och vackraste lilla pålle som dansar runt banan =). Okej, nu ska vi inte överdriva, men han var faktiskt riktigt läcker att se på, och sporrarna gjorde säkert sitt till, man riktigt såg hur Fia drev honom fram till handen så att han sög tag i bettet, hon är SÅ skicklig. Vissa andra på framridningen satt och sågade ner sina hästar i form vilket var alldeles förfärligt att se!

När det var Fias tur var jag så nervös att jag skakade! Kort sammanfattat var de SÅ fina! Esto hade verkligen framåtbjudning så Fia gjorde verkligen ett kanonjobb med att visa upp honom från hans bästa sida. Det som behöver jobbas på är formen, han är ännu lite ostadig och varierar från att vara lite övert tygeln i t.ex halterna och när han tittar upp för att liksom spana in omgivningen, till att vara bakom hand. Lite vinglig är han också fortfarande vilket man ser på de raka momenten. Han slog om i galoppen också en gång när han tittade till ut mot långasidan efter ökningen på diagonalen, men det var en sån OTROLIG skillnad från sist när han var med, och Fia tyckte att han lyssnade jättebra så vi var alla glada och nöjda när de kom ut från ridhuset och applåderna och hejaropen från hejaklacken (jag, Jessica, mamma, syrran och två tjejer som också ridit för Fia och som sett Estanyo under ganska lång tid kom också för att titta) var säkert dagens högsta jubel! Vilket team vi har omkring oss, tack alla! Vilken fantastisk utveckling min lilla häst har genomgått redan, och med tanke på hur mycket det finns att jobba på så ser jag framtiden an med mycket tillförsikt! Spännande känns det!

Naturligtvis var inte någon placering att tänka på, programpunkterna varierade men i snitt låg de på 5-6. MEN,vi blev alla glatt överraskade och lite chockade (nog för att JAG tycker att han har fina gångarter) över gångartsbetyget, en ÅTTA!!!!!! Domaren skrev att han har god gång (och han fick en sjua på skrittmomentet trots att han vinglade till lite) men lite ojämn i formen och rinner iväg lite ibland. 56,67% och en 11:e plats blev det i alla fall till slut, utav 20 startande! Mycket bra för att vara andra dressyrtävlingen någonsin. Fia påstod att det inte är vanligt att man får så högt på gångarter när programkomponenterna ligger på 5-6, så det betyder att domaren verkligen har sett något extra i hans gångarter. Skönt att jag inte är den enda att tycka det! Hon säger också att det finns mycket mer att ta av, framför allt traven som är helt enorm, men hade hon tryckt på mer hade han nog bara stuckit upp huvudet, han har ännu inte den styrka som krävs för att öka fullt ut och fortfarande bära sig i form, men det kommer att komma!

Hemvägen gick också fenomenalt bra och vi var alla så STOLTA och nöjda med hans insats! Jag blev så till mig att jag köpte en present till var och en av "medlemmarna" i Team Estanyo, Jessica, Fia och även Patricia som ju varit en del av den positiva utvecklingen och som dessutom fyllde 15 år i lördags, grattis igen! Är så tacksam för all ovärderlig hjälp som jag får med denna speciella och oändligt vackra varelse (objektiviteten igen).

I söndags gick jag en promenad med Esto, masserade och stretchade, han var nöjd och trött och gäspade krokodilgapsstort när jag pysslade med honom. I går dressyrade jag i ridhuset, han var stel, stel, stel i höger bak så han fick massage och arnika efteråt men jag gav honom ingen chans till vila under ridpasset direkt utan körde ganska hårt, kanske var det fel av mig, man jag tror att om vi ska nå en nivå högre måste träningen vridas upp lite. Vi hade tur och fick sällskap av Anso och Bollan och Anso hade med sig musik som vi red till, perfekt att ha ljudanläggning i ridhuset som dagen till ära var nyvattnat och nyharvat.

Idag har jag faktiskt gjort något som jag inte vågat göra sedan i höstas...jag har ridit ut! Fick sällskap av Anso och Bollan idag igen, tur för mig, för hennes dressyrträning blev inställd och det passade ju utmärkt att rida ut som lite uppmjukning för stel Esto. Vi skrittade runt på skogsstigar i 50 minuter och lät dem kliva över lite pinnar och stenar e.t.c En lugn, skön tur på riktigt nöjda och trötta hästar som lunkade runt. Helt underbart att våga åka lite häst i skogen igen! Esto var fortfarande trött,trött, trött, så jag kunde verkligen känna mig lugn, och efteråt masserade jag hans stela högerskinka igen och la på arnika. En underbar skogstur i vårvärmen!

I morgon blir det lektion med Fia igen. Har bestämt att Esto helst bara ska vila 1 dag per vecka nu. Behöver inte ridas stenhårt varje gång man gör något, men han behöver verkligen stimulans, han blir bara lugnare ju mer man håller på. Och han behöver styrketränas!

Till helgen blir det byte av hage för Esto. Han blir lite för utsatt av de tuffa valackerna i hagen där han går nu för att det ska kännas ok, så vi får se om bytet blir till det bättre, jag hoppas det.

Nu måste jag snart sova! Ska lägga upp någon bild från helgen innan det, så kommer fina Estofilmer till helgen skulle jag förmoda.

 Kram till er alla!

PS: Bilderna är verkligen inget vidare, men som sagt koncentrerade mig mer på att filma den här dagen. Lite bilder efter tävlingsritten, flätan i manen bara lossnade hela tiden...hårfagre Esto! DS

Idag har Jessica ridit. Hon skrittade ut en vända med Peter (de där två trivs verkligen ihop...samma skrot och korn ha ha). Idag fick jag ett mail om att det blivit tillräckligt många strykningar så att Sofia kan starta Estanyo på lördag! Jippie! Så nu kan jag sluta vara irriterad på hela messyren med anmälan. I morgon blir det en riktigt hetsig dag då jag ska hinna jobba hela dagen, ta hand om både Estanyo och Bollan, putsa alla grejor och förbereda Esto och hinna köpa lite smågrejor och sen lägga mig så tidigt som möjligt för det blir en tidig morgon i stallet på lördag! Som tur är får jag hjälp av Jessica på lördag morgon. Det ska bli spännande även om han bara är där för att se och lära...allt annat än hur han betedde sig sist det begav sig på dressyrtävling för ett år sen är en utveckling! Då var det verkligen katastrof. Senare på lördan blir det tjejkväll hemma så jag måste snabbt hem och dammsuga och laga lite mat efter tävlingen...intensivt! Men jag ska försöka hålla huvudet kallt...

I söndags red Jessica den vita busen och hade sällskap med Peter och Bobben så de hade såklart haft kul och hoppat diken och annat skoj som matte inte ännu vågar ta tag i. Sen skulle jag ha Estanyo själv måndag och tisdag och kan ni tänka er att inte någon av dagarna kunde jag ta mig själv i kragen och rida! Jag har varit så trött de senaste dagarna och sovit alldeles för få timmar. Det har hänt en grej på jobbet som är tung, inget jag kan berätta om ännu, men det kommer, och det gör att jag är lite upp och ner just nu. Men det har gjort mig lite ofokuserad i stallet, och eftersom jag bestämt för att göra saker med Estanyo med kvalitet i stället för att bara göra dem för sakens skull så har jag hoppat över att rida eller motionera honom dessa två dagar.

Igår var jag dessutom helt knäckt över att ha fått mitt livs första fortkörningsbot, körde för fort på en superkort 50-sträcka mellan två långa 70-sträckor och precis där stod farbror polisen med laser...vet ni vad boten landade på? 3200 kr! Var ska jag få de pengarna ifrån???!!!!!! Helt sanslöst, jag behöver verkligen inte ännu ett ekonomiskt bekymmer att tänka på.

En tredje sak som gjort att jag tappat motivationen lite är att det förmodligen inte blir någon start för Estanyo på lördag. Anmälde honom och Sofia i lördags och anmälningstiden skulle gå ut i måndags. Då får jag ett mail till svar att tävlingen är full!!! Sofia står nu som nr fyra på kö för att få starta! Jag förstår att domaren inte kan döma hur många ekipage som helst och att gränsen måste dras någonstans. Det som IRRITERAR mig något oerhört är att det inte stod i proppen att det var först till kvarn som gällde! Då hade jag naturligtvis anmält för länge länge sen! Trodde att man brukade lotta bort ekipage men fick till svar att den här klubben gör det på lokala tävlingar men på klubbtävlingar är det först till kvarn. Hur brukar andra klubbar göra? Hur ska man VETA det om det inte anges i förväg i proppen? Alla som anmäler sig till tävlingarna kan ju inte vara rutinerade gamla rävar som vet att man av gammal hävd brukar göra si eller så i den här klubben. Ja, jag är så uppretad över det här så jag vet inte var jag ska ta vägen. Det var den absolut enda klubbtävlingen som "min" klubb anordnar i vår eftersom de sen ska lägga om underlagen på utebanan och i ridhuset under våren. Eftersom min pålle inte kan åka transport än till tävlingarna så var detta den enda som fanns inom promenadavstånd. SUCK SUCK SUCK....Förbaskat.

Idag var det i allal fall dags för den vanliga onsdagslektionen med Fia. Eftersom det inte är troligt att fyra ekipage i just den klassen stryker sig när trycket bland anmälningarna varit så stort så blir det nog ingen start, alltså red jag själv idag och Fia höll i instruktionerna. Som vanligt kör hon hårt med oss men inte på ett dåligt sätt. Det är verkligen under hennes lektioner som jag känner att jag utvecklas som ryttare och hon är världens bästa instruktör och jag skulle aldrig byta henne mot någon annan! Dessutom är hon en j-igt trevlig och reko person som alltid ställer upp för mig och Esto. I dag blev det mycket galopp vilket jag behöver träna på, mycket ställning och böjning och lite flytta bakdelen inåt längs voltspåret och ställa åt samma håll, som någon slags början till sluta, och i det läget sparkade herrn bakut en gång! Han tycker jag är mycket obehaglig som börjar ställa krav på honom men jag kunde inte låta bli att skratta åt honom. Han är minsann bekväm ibland!

Fia var snäll och tog lite kort på oss under lektionen och några kommer här. har inte varit i Sumpan än så inga filmer ännu, men håll till godo med lite foton så länge...visst är han finast i världen?! Efter ridningen fick han riktigt mycket omvårdnad, massage och äpplen och allt möjligt och matte fick köpa en västkustsallad från den lokala pizzerian när hon kom hem till mamma. Vi var ju så duktiga båda två idag! Det var riktigt, riktigt roligt att rida idag. Kram till alla! Och ja, jag låter som en tonåring när jag skriver idag...orkar inte tänka utan skriver bara rakt upp och ner...Obs! Den näst understa bilden där Estanyo protesterar när jag lägger till spöt lite på rumpan när han är på väg att bryta av.. hi hi!

Okej. Det VÄRSTA som finns måste vara strulande datorer. I alla fall så är det så för mig. Finns löjligt nog absolut INGET som får mitt adrenalin att rusa till huvudet och göra att jag röd i fejset sitter som en dåre och skriker allehanda svordomar och avskrädesord. Har försökt i 5 timmar (!!!!!) att lägga upp en filmsnutt när jag rider Esto, men nej, det går inte, uppladdningen avbryts och jag fattar inte varför. Så filmsnutten får jag lägga upp när jag sitter framför datorn hemma i Sumpan, den strular nämligen aldrig vad gäller de här bitarna. Mammas som jag sitter vid nu dyker det dock alltid upp en massa mystiska problem med.

I fredags hade jag en riktig skitdag från början till slut. Tungt på jobbet och hade en oro i kroppern och var skitirriterad på allt och alla och SÅ trött! Kom inte iväg i tid från jobbet och min planerade långpromenad i solen i skogarna runt Berga med mammas hund Douglas inskränktes till 40 minuter innan det var dags för mig att ta intaget. Givetvis ringer mobilen ett par gånger under tiden och irriterar mig, samt att Douglas som inte klarar att bli lämnad "ensam" utanför stallet sitter och tjuter. Jessica dök upp mitt i virrvarret och försökte dra ut en söm ur Estos högra framhov som satt kvar efter att han slitit av sig skon samtidigt som jag sprang fram och tillbaka med hästarna. Hon hade dessutom tagit med sig en begagnad hoppsadel från turridningsstallet där hon jobbar som skulle provas ut. Dessutom fortsatte jag att jaga hovis och när jag äntligen fick tag på honom visade det sig att han fått körkortet indraget i en månad för fortkörning så han kunde inte komma och slå på någon sko. ÅÅHHHH! Fick tag på en annan hovslagare ungefär 10 minuter efter att han bestämt sig för att ta kväll så det var bara att boka tid med honom till dagen efter.

Esto var jätteöm i sin "nakna" fot och gick inte helt rent så stackars Jessicas ridning minimerades till ca 10 minuter i ridhuset bara för att prova ut sadeln. Tyvärr passade den inget vidare och sen lämnade jag henne med all skötsel själv men jag var tvungen att åka...inte för att ta helg utan för att fortsätta till det andra stallet där Mango står. Fredagar är syrrans mockdag där så jag och mamma vill hjälpa till med de så gott det går. Vi mockade alla 6 boxarna medan Sara longerade Teitur och sen PHU var det äntligen äntligen slut på dagen. När jag kom hem förstod jag varför jag varit så irriterad...jaha dags igen för den där veckan, hade inte koll på det, inte konstigt att jag helst ville mörda varenda människa jag såg...hi hi!

Lördag morgon, upp hyfsat tidigt för att hinna till stallet till hovslagaren skulle komma. Hade planerat den här dagen noga, hovslagare 10, Fia kommer och rider 11, Patricia kommer för att hälsa på vid halv 11, laddad kamera med t stallet för att filma Fias genrep inför tävlingen. Fick sms från Fia kvart i tio att hon inte kunde komma p.g.a att hon blivit tvungen att åka in t stan och jobba!!! Näej...vilket antiklimax. Så efter skoningen (som kostade 150 kr! Är inte det jättemycket för att slå på en sko, visserligen en ny sko men ändå?!) var det bara att ladda för att rida själv och så fick Patricia filma mig i stället.

Två ekipage var i ridhuset när vi kom ner men de gick båda efter 5 minuter så då blev Estanyo jättespänd eller mer okoncentrerad kanske. Var mer nervös idag när jag red än tidigare, men efter att ha upprepat mitt mantra så kändes det bra efter ett tag. Estanyo vägrade blankt att böja kroppen så jag fick bråka mycket med honom, han ville absolut inte gå i någon öppna och inte spåra i någon volt utan helst springa rakt fram. Efter att ha kollat på filmerna som snälla Patricia grejade insåg jag att vi kan ha en rätt dålig dag och att det ändå inte ser helt för j-igt ut. Framförallt har hans galopp blivit så mycket bättre, och det var därför jag ville lägga upp filmsnuttarna, men jag lovar att göra det så fort jag åker hem till Sumpan vilket blir i mitten eller slutet av veckan någon gång.

Nyttigt såklart att se sig själv rida men också fruktansvärt...jag har alltid haft en ganska usel sits. Mina höfter har blivit bättre på att följa med men jag måste öva på mina hemska armbågar. Jag rider ju med raka armar och fladdrande händer, USCH! Måste också lyfta blicken och framförallt rider jag i ett undertempo som inte alls gynnar Esto. Skönt att det inte är jag som ska sitta i sadeln på dressyrtävlingen på lördag! Men, men vissa bitar har som sagt blivit bättre också och det var skönt att se...

Jäktade hem för att hinna med att duscha och packa ihop lite grejor. Tillbringade eftermiddagen och kvällen på skolan för att övernatta där med min mentorsgrupp! Vi har såklart haft en massa massa skoj för oss, men aj aj vad lite sömn det blev...så nu sitter jag fortfarande i nattkläderna med en filt om mig och orkar inget annat göra än att invänta kvällen så att jag får gå och lägga mig och sova! Jessica rider idag så det känns jätteskönt, då får Sune komma ut i skogen också.

Inser att jag måste börja träna min egen kropp lite för att orka bli en bättre ryttare. Esto går ju 5-6 gånger per vecka nu, men matte då? Hon behöver en egen träningsregim...hur ska jag hinna?! Något att fundera på medan jag softar runt resten av dgen =D.

Trevlig söndagkväll alla! Ni har väl tittat på världscupfinalerna? Missade hoppningen men såg dressyren idag, vilken fröjd för ögat...

Kram